Återbyggdepåns fortsatta existens
Malmö stad arbetar efter de tre benen av hållbar utveckling. Dessa är ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet.
Sedan 1997 har Återbyggdepån på Spikgatan 3 arbetat med samtliga. Detta genom att ta tillvara och återanvända gammalt byggmaterial, varit ekonomiskt hållbart och hjälpt över tre tusen människor att ta ett steg närmare arbetsmarknaden. En verksamhet som hjälpt tusentals fastighetsägare att bevara gamla fastigheters utseende och med all säkerhet därigenom varit delaktiga i att bevara Malmös och andra städers gamla prägel.
Gamla takpannor, tegel, dörrar, fönster, lister och toaletter är bara några av exemplen på vad de tillhandahåller.
Återbyggdepån är så framgångsrik att de haft studiebesök från Danmark. Norge, Tyskland, Holland, England, Senegal, Kina, Albanien, Österrike, Slovenien, Kroatien, Belgien, Finland och Ukraina.
Således har denna verksamhet varit en strålande reklampelare över Malmös vilja att ta såväl ekologiskt, ekonomiskt som socialt ansvar.
När vi 2016 var överens om att göra ett markbyte till en total nytta för Malmö stad, utgick vi moderater ifrån att styret inte skulle låta detta gå ut över de svagaste medborgarna utan i stället återkomma med förslag på en lösning för den för många svaga Malmöbor så viktiga verksamheten som i dag bedrivs av Återbruksdepån.
Då så inte tycks vara fallet vill jag fråga Andreas Schönström (S)
Kommer Malmö stad att använda en del av den samlade vinst för staden som markbytet innebar genom att se till att verksamheten på Återbruksdepån kan leva vidare på annan plats?